|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Links |
![]() |
![]() |
![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||
T. v. Ribe Domkyrka. I mitten. Trapprum på herrgården Trudsholm. T. h. Vester Vedsted kyrka under restaurering. Foto. Ebbe Hædersdal 1982. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
PROGRAM FÖR DEN NORDISKA KONFERENSEN «BYGGNADSARKEOLOGIN FÖRR, NU OCH I FRAMTIDEN.» 13.4.2007 fredag förmiddag.
Kl. 9.00 Check-in, utlämning av program och namnskylt. Kl. 9.30 Professor Gregers Algreen-Ussing, Institut I, Kunstakademiets Arkitektskole, Danmark |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Öppningsanförande. Byggnadsarkeologi "erindringsrum" eller "erfaringsrum". Kl. 9.40 Ebbe Hædersdal, byggnadsarkeolog, tekn. dr., Danmark. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Välkomstanförande. Byggnadsarkeologin förr, nu och i framtiden. Kl. 10.00 Stefán Örn Stefánsson, Arkitekt med egen verksamhet (tillsammans med arkitekt Grétar Markússon), Island |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
De såkallade "Indretninger". |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Del av Lievogs karta över Reykjavik 1787. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnet är byggnadsarkeologi och restaurering i samband med tillbyggnader till de trähus, som bevarats av de såkallade "Indretninger", en industrikomplex som byggdes upp av ett isländskt företag runt mitten av 1700-talet detta med stöd från den danska regeringen. Företaget upphörde i |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
slutet av århundradet men bidrog väsentligt till handelsstaden Reykjaviks etablering och uppbyggnad. Simun V. Arge, medeltidsarkeolog, Føroya Fornminnissavn (Nationalmuseum), Färöarna |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
De medeltida anläggen på biskopssätet i Kirkjubøur en potential för byggnadsarkeologiska undersökningar. Färöarnas medeltida biskopssäte är något helt unikt, då det gäller färöisk byggnadskultur. Här fanns under medeltiden en anläggning med biskopsgård samt tre kyrkor, alla var konstruerade med murar, murade med kalkbruk. Sedan lång tid har både lekman och lärd visat anläggningen i Kirkjubøur intresse inte minst när det gäller den gotiska domkyrkoruinen, i folkmun kallad Magnuskatedralen eller enbart Muren. Muren måste betecknas som öarnas mäktigaste fornminne, på inget annat ställe på Färöarna finns fornminnen av så monumental karaktär som här på biskopssätet. Då det gäller bevaringsfrågor utgör anläggen i dag, var på sitt sätt, olika utmaningar. Sen 1800-talet har några av monumenten genomgått flera undersökningar, reparationer och återuppbyggnad, än andra. Även om det utförts många olika typer av undersökningar som t.ex. murverksundersökningar och diverse uppmätningar, har anläggningarna aldrig genomgått riktiga byggnadsarkeologiska undersökningar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Kirkjubøur. I främre delen av bilden, på den starkt eroderande slänten, ligger resterna af kyrkotomten Líkhús; rester av den norra muren reser sig upp ur terrängen. Längre mot väst ses den vitmålade medeltida sockenkyrkan. Vid båda kyrkorna vittnar förstärkning av stranden om havets ständiga nerbrytning av kusten och dess hot mot monumenten. En aning tillbakadragen från kusten ligger domkyrkoruinen, Múrurin, och väster om den syns gaveln på bondgården, som uppförts på biskopsgårdens källarmurar. Foto S. V. Arge 2002. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
I samband med att det nu förbereds en ny bevarandeinsats med utgångspunkt i Muren, kommer byggnadsarkeologiska undersökningar att bli aktuella. Med början i en presentation av monumenten på det medeltida biskopssätet i Kirkjubøur och deras nuvarande skick, med tyngdpunkt på Muren, kommer i detta inlägg på konferensen, en särskilt satsning på byggnadsarkeologiska undersökningar att betonas. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Kl. 10.45 Lars Bock, arkitekt, lektor, Arkitektskolen i Århus, Danmark |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Byggnadsförståelse ett led i en skapande process. Byggnadsarkeologi och byggnadsforskning kan ses som självständiga ämnen vilka tillsammans med andra ämnen och forskningsområden bidrar till förståelsen av vår byggnadskultur ja, till en förnyad eller reviderad förståelse av arkitekturhistorien. Emellertid är det oftast aktuella ingrepp i en historisk byggnad som leder till undersökningar. De förberedande undersökningarna kan ha större eller mindre omfattning och tidsramarna för byggnadsarkeologens arbete kan variera åtskilligt, men gemensamt för dessa undersökningar är att de påverkar ställningstagandena under den kommande gestaltningsprocessen. Kunskap och förhållningssätt brottas med hänsynen till arkitektur och nutida nyttosynpunkter. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||
T.v. »Kontorsiloer« i lada från 1850. T.h. Bostäder i byggnadsminnesförklarat svinhus på Bidstrup Hovedgård. Illustrationer: Lars Bock.. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Inlägget vill belysa hur ämnet ”byggnadsarkeologi” söker sin plats i undervisningen på Institut III vid Arkitektskolen i Aarhus. Här kan man välja en utbildning som omfattar metodinlärning, praktiskt fältarbete, rapportskrivning, bevaringsvärdering, programskrivning och projektering i en samlad process under två terminer. Inlägget kommer att kretsa kring förhållandet mellan kunskap om objektet å ena sidan och skapande gestaltning å andra sidan. Kl. 11.10 Kaffe/the. Kl. 11.35 Niels-Erik Jensen, arkitekt, Nationalmuseet, Danmark |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Digital dokumentation Inlägget är en case-story om dokumentation, som handlar om hur Frilandsmuseet söker hitta en väg från de mycket personliga måttbladen med små kråkfötter, skisser och kaffefläckar till den digitala/elektroniska dokumentationen utan att förlora kontakten med byggnaden. Uppmätning är för byggnadsarkeologer det basala verktyget vid en byggnadsdokumentation. Uppmätningen ger den praktiska produkt, som gör det möjligt att projektera på byggnaden senare, men uppmätningsprocessen ger först och främst byggnadsarkeologen tid att lära känna byggnaden och ”läsa” dess historia. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Herrgården Nørre Vosborg. T.v. 3D-uppmätning med totalstation. T.h. Digital uppmätning bearbetad till förmedling 2004. Frilandsmuseets ritkontor. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Frilandsmuseet är ett byggnadsmuseum, där dokumentationen av husen är förutsättningen för deras flyttning och återuppbyggnad, för utforskningen av dem, för deras vård och underhåll. Slutligen är dokumentationen basen för den kunskap, som museet förmedlar till sin publik. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Värd för konferensen är INSTITUT 1
Konferensen har fått ekonomiskt stöd av
Läs mera om, hur man får ekonomiskt stöd. Klicka på logon! |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Till sidans topp | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Copyright © 2006-07 buildings-archaeology.net. Updated april 11 2007 | webmaster | |||||||||||||||||||||||||||||||||