Links

Tv. Mosjøen. et avtryck av ett hus. I mitten. Mosjøen, Sjøgata 23e. T.h. Pussel. Foto Dag Nilsen, NTNU.

PROGRAM FÖR DEN NORDISKE KONFERENSEN «BYGGNADSARKEOLOGIN FÖRR, NU OCH I FRAMTIDEN.» 13.4.2007 fredag eftermiddag

Kl. 12.00 Ola Storsletten, arkitekt, dr. ing., Norsk institutt for kulturminneforskning, Norge

Byggnadsarkeologin i Norge. Historik och utmaningar.

Byggnadssarkeologi – i form av detaljerade undersökningar och dokumentation av historiska byggnader – har en lång tradition i Norge.

Till vänster uppmätningsskisser av den tidigare Nes stavkyrka, som G.A. Bull gjorde med enkla hjälpmedel 1855. Vad uppmätningen eventuellt saknar i noggrannhet, tar den fullt ut igen i sin rikedom på detaljer och i sin förståelse av sammanhanget mellan de enskilda delarna i konstruktionen. Till höger en skannad sektion genom klockstapeln vid Borgunds stavkyrka, som utfördes av företaget Fugro a/s i 2004. Uppmätningen av de många detaljerna gjordes med stor noggrannhet och utfördes imponerande snabbt. För den som håller på med byggnadsforskning betyder den nya teknologin ett stort steg framåt. Samtidigt är det viktigt inte att förlora närkontakten med objektet!

Hans-Jacob Hansteen, arkitekt, tid. professor i Trondheim och tid. byantikvar i Oslo, Norge

Byggnadsarkeologi – praktisk användning och motivation.

Det rör sig om att ”läsa” och avtäcka tekniska, funktionella, arkitektoniska och historiska identiteter.

Påståenden

  • Kunskap om dessa egenskaper/identiteter är strängt nödvändig ifall vi skall behandla en byggnad rationellt.    
  • Tillägnandet av kunskap om en av dessa egenskaper leder alltid till kunskap om en eller flera av de andra.
  • I Norge finns inte tillräcklig tradition för eller krav på systematiska rapporter och publicering.

Ur ägares och brukares synpunkt är byggnadens tekniska och funktionella identitet och tillstånd de kritiska faktorerna. Därför kommer integrerade undersökningar som primärt grundas på tekniska och funktionella behov/argument ha lättast att få genomslag hos byggherrar/beviljande myndigheter. För att främja byggnadsarkeologiens användning bör vi alltså tala om byggnadsundersökningar med under- och inordnad men nödvändig byggnadsarkeologisk undersökning.

Kl. 12.45 Lunch i Kunstakademiets arkitektskoles kantin.

kl. 13.45 Cathrine Gerner Hansen, arkitekt, lektor, Kunstakademiets Arkitektskole, Danmark

Uppmätning som ritad byggnadsanalys.

För byggnadsarkeologen är den historiska byggnaden ett lika viktigt dokument som de skriftliga källorna är för historikern. Precis som andra källor måste de historiska byggnaderna därför noggrannt undersökas och analyseras. Min utgångspunkt är därför att varje byggnadsuppmätning kan anses vara en avancerad undersökningsmetod – särskilt ifall det rör sig om en traditionell uppmätning, där tiden tillsammans med objektet prioriteras högt. Med andra ord där uppmätaren ingår i en dialog med objektet, en dialog som består av tre element: Att se, att förstå och att dokumentera.

Mette Maegaard, arkitekt, lektor, Kunstakademiets Arkitektskole, Danmark

Byggnadsarkeologi tråkigt och farligt. Erfarenheter från undervisning i byggnadsarkeologi under 20 år.

Kunstakademiets Arkitektskole har i många år skapat ramen om den vetenskapliga och kreativa tilgången till bevarandet av vårt kulturarv. En liten grupp studerande har varje år deltagit i undervisning i hur ett idealiskt grundläggande restaureringsprojekt genomförs med hela den dynamiska processen utifrån förundersökningar helt til själva projektet. Blir fördomarna hängande kvar är byggnadsarkeologi tråkigt och hämmar den, den skapande kraften? Eller har byggnadsarkeologin bidragit med en större förståelse/insikt, og har de studerande lyckats använda detta i den kreativa processen. Hur ser framtiden ut för byggnadsarkeologin inom arkitektkåren?

Kl. 14.30 Peter Sjömar, arkitekt, tekn. dr., docent, Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet, Sverige

Byggnadsarkeologi i ett hantverksvetenskapligt perspektiv.

Ställningen för byggnadsarkeologi och uppmätning har diskuterats under en lång rad av år. Trots väl underbyggda argument har uppenbarligen inte uppmätning och byggnadsarkeologiska arbetssätt fått den ställning som dess företrädare önskat. En förklaring kan vara att ”avnämarna” (t.ex.

vetenskapen & kulturarvssektorn) inte på samma sätt uppfattar nyttan av utförliga dokumentationer och närgångna undersökningar av äldre byggnader. Om detta är ett riktigt antagande inställer sig frågan hur det byggnadsarkeologiska arbetssättet kan aktualiseras. En möjlighet att förnya kan då vara att öppna för nya tolkningar och för nya uttolkare. På Hantverksskolan i Mariestad vid institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet har vi sedan verksamheten startade för snart tio år sedan arbetet med att undersöka och tolka de spår och avtryck som de historiska byggarna lämnat efter sig.

"Der Zimmermann" efter Jost van Amman: Beschreibung aller Stände, Frankfurt 1568.

14.55 Kaffe/the och småkakor.

15.25 Barbro Sundner, medeltidsarkeolog, fil. dr. , docent, Lunds universitet, Sverige

Byggnader i ett arkeologiskt perspektiv.

Gränserna för det arkeologiska forskningsfältet töjs alltmer både avseende den tid som studeras och de material som behandlas. Byggnader av skilda slag och från olika tider blir därför ett allt viktigare källmaterial i den arkeologiska forskningen. Med nya synsätt har också nya dokumentationsmetoder utvecklats något som också påverkat byggnadsarkeologin. Däremot behandlas byggnader utifrån helt andra antikvariska bedömningar. Här ställs inga krav på sådana problembaserade undersökningsplaner som finns för arkeologiska utgrävningar trots att byggnader aldrig kan anses vara slutundersökta.

T.v. Medeltida stenhus på Mårtenstorget i Lund. T.h. Detalj av takstolen på Glimmingehus från ca. 1500. Foto Ebbe Hædersdal 1993 och 1990.
Kl. 15.50 Kari Uotila, byggnadsarkeolog, fil. dr., docent, Åbo universitet, Finland

Historisk tillbakablick, dagens forskning och en inblick i framtiden inom byggnadsarkeologin i Finland.

Mitt inlägg fokuserar på tre huvudpunkter:

1. En historisk tillbakablick samt utbildningssituationen för byggnadsarkeologi vid finska universitet 2005-2010.

2. Nivån på användandet av digital dokumentation i samband med fältarbete, forskning och utbildning.

3. Användningen av 3d-modeller i forskningen: fallstudierna Kuusisto castel (Kustö slott, se bilden) och Hämä castel (Tavastehus slott) m.m.

Kl. 16.35 Lene Gerd Larsen, arkitekt, lektor, Kunstakademiets Arkitektskole, Danmark.

Holmen  den danska flottans och örlogsvarvets hemvist under 300 år.

En historisk introduktion till de viktigaste byggnaderna på Nyholm. Konferensdeltagarna är sen välkomna att ta en promenad på Nyholm.

Värd för konferensen är INSTITUT 1

Konferensen har fått ekonomiskt stöd av

Läs mera om, hur man får ekonomiskt stöd. Klicka på logon!

Till sidans topp

Copyright © 2006-07 buildings-archaeology.net. Updated april 11 2007 | webmaster